Skogskyrkogårdens tidslinje

Gammal bild på arbete av en byggnad.
Skogskrematoriet under uppbyggnad. Fotograf: Okänd, ur Statens centrum för arkitektur och designs samlingar.

En historisk sammanfattning över hur Skogskyrkogården blev till, utvecklades och kom att bli ett världsarv.

1912

Stockholms stadsfullmäktige beslutar att ett markområde i södra Stockholm ska avsättas för en ny begravningsplats. Området består huvudsakligen av en barrskogsbevuxen grus- och sandås och kommer så småningom att omfatta drygt 100 hektar.

1914

Inför omformningen av den nya begravningsplatsen utlyses en internationell arkitekttävling. Uppgiften är i korta drag att utforma ett område där man tar hänsyn till den ursprungliga naturen utan att pruta på det arkitektoniska och konstnärliga. Det skulle ha en värdig karaktär och det skulle även vara lätt för allmänheten att orientera sig.

1915

Tävlingen avslutas och första pris tilldelas de unga arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz och deras förslag ”Tallum”.

1920

Skogskyrkogården invigs 19 september 1920 (men bygget pågår fram till 1940).

1920–32

Muren. Foto: Gustav Stegfors

Muren runt Skogskyrkogården byggs av ”nödhjälpsarbetare”, det vill säga arbetslösa i Stockholm. Den är av sten och är cirka 3,6 kilometer lång.

1940

 Skogskrematoriet. Foto: Susanne Hallmann.

Skogskrematoriet och de tre kapellen, Tron, Hoppet och Heliga korset, står klara efter tre års byggnadsarbete. Anläggningen invigs i juni, tre månader senare avlider Asplund.

1961

Minneslunden invigs. Den är utformad av Lewerentz och är den första minneslunden i Stockholm.

1994

Skogskyrkogården uppförs på Unescos Världsarvslista. Listan består av omistliga kultur- och naturmiljöer för hela mänskligheten. Det innebär att Skogskyrkogården ska vårdas och bevaras för framtida generationer.

2014

Nya krematoriet. Foto: Mikael Almehag

Nya krematoriet invigs. Krematoriet är ritat av arkitekt Johan Celsing och klarar de miljökrav som ställs på rening av rökgaserna.