Upplevelsen

Bild i svart vit på träd på en höjd.
Almhöjden under vintern. Foto: Susanne Hallmann

När Skogskyrkogårdens arkitekter Sigurd Lewerentz och Gunnar Asplund designade landskapet och byggnaderna utgick de från besökares upplevelse – begreppet sorg och känslorna kring den.

Det tar sig flera uttryck. Bland annat skapade de processionsvägar för hur de sörjande ska gå i landskapet till kapellen för att komma i rätt stämning inför avskedsceremonin. Efter avskedet leds de sörjandes uppmärksamhet mot naturen för att på så vis försona dem med sorgen – som ett livets kretslopp.

Sju brunnars stig. Foto: Mikael Almehag 

Tydligast är Sju brunnars stig mot Uppståndelsekapellet där vägen kantas först av björk sedan av barrträd ju närmare de sörjande kommer kapellet. Tanken är de på så vis ska bli mer och mer vemodiga ju närmare de kommer kapellet och avskedsceremonin. Efter ceremonin leds de sörjande ut ur kapellets västra port för att gå en annan väg tillbaka. Det ska hjälpa de sörjande att släppa sorgen och gradvis gå tillbaka till sina vanliga liv igen.

Även Skogskapellets processionsväg genom skogen är tydligt genomtänkt. Skogen närmast runt omkring kapellet tätnar avsevärt vilket ska hjälpa de sörjande in irätt stämning. Inne i kapellet är det ljust från den cirkelformade takkupolen vilket skapar en annan sinnesstämning. Också här leds de sörjande ut i landskapet en annan väg så att de kommer ut i ljuset och det öppna landskapet.

Lewerentz trappa. Foto: Mikael Almehag

Andra exempel är trapporna, ritade av Lewerentz som leder upp till Almhöjden. Ju högre man kommer i trappan desto lägre blir varje trappsteg. Detta är för att besökaren inte ska bli uttröttad av stigningen utan känna ett lugn när hon eller han når själva meditationsplatsen.

Även många små detaljer är omsorgsfullt genomtänkta. Bland annat är bänkarna i och kring Skogskrematoriets tre kapell utformade så att de inte är helt raka utan har en liten knyck på mitten. Detta är för att de sörjande inte ska känna sig ensamma i den svåra stunden utan att de ska kunna se varandra och känna gemenskap.